Chapter: Insamling av zero-party-data vid registrering · 7:00
Insamling av nollpartdata: Varför registreringen är rätt tillfälle att ställa frågan
Anna Sophie Christensen, chef för e-postmarknadsföring och kundbehållning på FABO, hävdar att zero-party-data som samlas in vid registreringen utgör utgångspunkten för e-post som tar hänsyn till kundens livscykel. När varumärken ställer rätt frågor innan det första utskicket kan de placera varje prenumerant i ett tydligt stadium: Icke-konverterad potentiell kund, ny köpare, tidigare kund eller lojal återkommande köpare. Utifrån detta kan man kommunicera på olika sätt med varje grupp, vilket minskar friktionen istället för att bidra till bruset.
Varför just registreringsögonblicket är rätt tillfälle
Zero-party-data är information som en prenumerant frivilligt tillhandahåller: Produktpreferenser, köpintention, intresse för vissa kategorier eller hur ofta de vill höra av sig från ett varumärke. Registreringen är det tidigaste möjliga tillfället att samla in denna information, och den har en fördel som beteendedata saknar – den är omedelbar. En ny prenumerant som berättar att hen är ute efter löparskor idag behöver inte få fem e-postmeddelanden om övergivna sökningar innan en algoritm räknar ut det.
Anna Sophie formulerar målet i enkla ordalag: Att få prenumeranterna att känna sig sedda, besvara de frågor de ännu inte har ställt och visa att varumärket finns där när de behöver det. Denna inriktning – på prenumerantens upplevelse snarare än varumärkets utskicksschema – är det som skiljer en användbar välkomstserie från skräppost.
Enligt McKinseys undersökning ”Next in Personalization” blir 76 % av konsumenterna frustrerade när deras upplevelse av ett varumärke inte är anpassad, och 71 % förväntar sig att företagen ska erbjuda skräddarsydda interaktioner (McKinsey & Company, 2021). Registreringsformuläret är ett av de få tillfällen då ett varumärke helt enkelt kan ställa en fråga och få ett direkt svar.
Kartläggning av abonnentbasen efter livscykelstadium
Den del av Anna Sophies metod som har störst genomslag i hennes arbete är segmentering utifrån livscykeln. Hon beskriver ett tydligt spektrum av abonnentstatusar som redan finns inbyggda i en plattform som Klaviyo och som bara väntar på att tolkas och leda till åtgärder:
- Ännu inte konverterade: Prenumeranter som har visat intresse men inte har köpt något. Målet med kommunikationen är här att minska osäkerheten och sänka tröskeln för en första transaktion.
- Nya kunder: Personer som har gjort ett köp. De behöver känna sig trygga, få hjälp att komma igång och en anledning att komma tillbaka.
- Inaktiva kunder: Kunder som har handlat en gång men inte har gjort något ytterligare köp. Anna Sophie ser detta som den avgörande punkten där lojaliteten vinns eller förloras – och en betydande möjlighet som de flesta varumärken inte utnyttjar till fullo.
- Lojala kunder: Återkommande köpare som har visat engagemang. Dessa prenumeranter klarar av – och uppskattar ofta – mer avancerat produktinriktat innehåll.
De uppgifter som behövs för att göra dessa åtskillnader finns redan i Klaviyo. Anna Sophie påpekar att det inte kräver något komplicerat dataingenjörsprojekt – det handlar om att veta hur man analyserar kundbasen och sedan anpassar kommunikationen till varje grupp därefter. Ibland är det rätta att inte skicka något alls: Att ta bort ett segment från en kampanj eftersom budskapet verkligen är irrelevant för dem är i sig en form av optimering.
Salesforces undersökning ”State of the Connected Customer” visar att 73 % av konsumenterna förväntar sig att företagen ska förstå deras unika behov och förväntningar (Salesforce, 2022). Livscykelsegmentering är den metod som gör det möjligt att uppfylla dessa förväntningar i stor skala.
Att eliminera friktion som organiserande princip
Det begrepp som Anna Sophie återkommer till i detta kapitel är ”friktion”. Målet med differentierade meddelanden är att göra varje e-postmeddelande så enkelt som möjligt att öppna, förstå och agera på. Möjligheten till personalisering är medlet; minskad friktion för läsaren är målet.
Denna synvinkel förändrar vilka mätvärden som är viktiga att beakta. Leveransgrad, öppningsfrekvens och klickfrekvens är resultat. Det som ligger till grund för dessa är hur mycket kognitivt arbete läsaren måste lägga ner. En kund som har slutat använda tjänsten och som får ett allmänt e-postmeddelande av typen ”här är allt som är nytt” när hen egentligen behöver ett mer målinriktat meddelande av typen ”kom tillbaka, här är en specifik anledning” upplever friktion. En prenumerant som ännu inte har konverterats och som får en kampanj om lojalitetsprogrammet upplever friktion.
Epsilons undersökning av konsumenternas köpbeteende visade att 80 % av konsumenterna är mer benägna att genomföra ett köp när varumärken erbjuder personanpassade upplevelser (Epsilon, 2017). Mekanismen bakom den siffran är precis vad Anna Sophie beskriver: Rätt budskap, i rätt fas av kundresan, vid rätt tillfälle, upplevs som smidigt snarare än påträngande.
Zero-party-data som samlas in vid registreringen bidrar till denna process redan från första dagen. En prenumerant som uppger att hen redan är kund och letar efter en specifik kategori får ett annat första meddelande än en ny potentiell kund. Uppgifterna behöver inte vara omfattande – till och med en enda väl vald fråga vid registreringen kan styra prenumeranten in i ett mer relevant flöde innan några beteendesignaler hunnit samlas in.
Plattformsoberoende aktivering: Utöver inkorgen
En aspekt som Anna Sophie lyfter fram och som ökar värdet av strukturerade zero-party-data är deras portabilitet. Abonnentinformationen i Klaviyo behöver inte stanna kvar där. Hon beskriver hur man använder Klaviyo-målgrupper för att fylla betalda kanaler – Meta, TikTok, Google – så att samma livscykellogik som styr e-postmeddelanden även styr vilka annonser en abonnent ser.
Det är en betydande multiplikatoreffekt. En kund som har slutat handla och som får ett e-postmeddelande för att återuppta kontakten, samtidigt som hen ser ett enhetligt budskap i betalda inlägg på sociala medier, får en sammanhängande varumärkesupplevelse istället för en fragmenterad. Klaviyo-data, som möjliggör e-postmeddelanden anpassade efter kundens livscykel, blir grunden för samordnad kommunikation över flera kanaler.
För team som använder Hello Retail tillsammans med Klaviyo kan beteendesignaler från webbplatsens sökfunktion och produktinteraktioner matas in direkt i Klaviyo-segment, vilket skapar en tätare koppling mellan vad en prenumerant gör på webbplatsen och vad hen får i sin inkorg eller i sitt betalda medieflöde.
Hur detta ser ut i praktiken
Den praktiska konsekvensen av Anna Sophies ramverk är att utformningen av registreringsformulär är ett strategiskt beslut, inte något som kommer i efterhand inom användarupplevelsen. Vilka fält som inkluderas – eller medvetet utelämnas – avgör kvaliteten på den segmentering som finns tillgänglig redan från första dagen.
Några principer som följer av hennes tillvägagångssätt:
- Ställ frågor med ett syfte: Varje fråga i ett registreringsformulär bör leda till en specifik kommunikationskanal. Om en uppgift inte kan kopplas till hur den påverkar det e-postmeddelande som en prenumerant får, bör den förmodligen inte finnas med i formuläret.
- Kombinera med beteendedata: Zero-party-data är som mest värdefullt när det bekräftar eller sätter in i sitt sammanhang det som plattformssignalerna redan tyder på. En prenumerant som anger att hen föredrar damskor och sedan tittar på damstövlar är en tydlig signal, inte en tvetydig sådan.
- Utformad specifikt för perioden mellan det första och det andra köpet: Det segment av kunder som inte längre handlar, som Anna Sophie identifierar, får ofta för lite uppmärksamhet. En målinriktad sekvens för att återengagera just den gruppen – baserad på den information som kunden delade med sig av vid registreringen – är en av de investeringar som ger högst avkastning för ett team som fokuserar på kundbehållning.
Det viktigaste är att insamling av zero-party-data prioriterar kvalitet framför kvantitet. Genom att samla in rätt information just när en prenumerant är som mest villig att dela den (vid registreringen) och sedan använda den signalen för att forma varje efterföljande interaktion, förvandlas ett utskick till en konversation som redan var på gång.
Se hela avsnittet av ”Conversations” med Anna Sophie Christensen: E-postmarknadsföring – mer än bara massutskick.


